Dagarna som gått

 
Nu får jag vila va?
Dom senaste dagarna har varit väldigt aktiva, och väldigt roliga, trevliga, fina, mysa. Ja, jag tror inte jag behöver ösa på med fler beskrivningar, ni förstår budskapet. 
Lördagen började ovanligt, med en tidig uppstigning, och följdes av något än mer ovanligt; jag packade ner outfiten jag skulle ha senare på dagen - en klänning!
Det vankades bröllop, och det kändes som att det kanske inte skulle passa sig med ett par alldeles för hängiga jeansshorts, en cheap monday-tisha och ett par air max 1, haha. 
 
När vi var klara hemma var vi tvungna att åka och panikshoppa lite, för någon (inte jag) insåg att den skjorta som skulle bäras ju var alldeles för liten. Vi var dock oerhört effektiva; på 10 minuter hade vi valt skjorta, slips och betalat. 
 
Och bröllopet då. Det var så fint! Men jag måste ha fått en massa skräp i ögonen precis under vigseln, för dom rann ohejdat. Märkligt! Ännu märkligare blev det när jag fick veta att Hans också hade fått ta del av det där skräpet, hans ögon hade också runnit rejält!
 
På den efterföljande festen åt vi så vi nästan storknade, lyssnade på roliga och hjärtliga tal, fick se ett tv-spel som var gjort enbart för bröllopet, och mycket mer. 
När det var dags för dans skulle tydligen inte jag vara sämre än andra, för Hans drog med mej till dansgolvet där vi utövade någon väldigt speciell slags dans. Jag tror knappast den har något namn. 
Det var inte någon särskilt graciös dans, och jag blev ganska orolig för övriga personers fötter som levde riktigt farligt, så jag avbröt svängomen. 
Då konverterades dansen. Hans lyfte upp mej, så att jag hängde runt hans hals, och så fick han stå för alla moves. Tänk er typ som i Notting Hill, minus den stora längdskillnaden. 
 
Det var som sagt en superbra dag och kväll, och när vi kom hem var jag så trött att jag hade kunnat somna stående. Trodde jag. Istället låg jag och vände och vred på mej i sängen, och jag blev mer och mer desperat. Jag var nästan gråtfärdig för att jag var så trött, men jag kunde bara inte somna. Till slut någon gång där vid fem blev det så äntligen natt, även för mej.
 
Gårdagen spenderades mestadels i soffan, med ett trevligt avbrott för att äta middag tillsamans med dom nygifta.
 
 
Idag har arbetsterapeuten varit här och kollat på mej och min rullstol. Jag ska få testa med någon annan dyna, för att se om jag sjunker ner bättre i den, och på så sätt typ "fastnar" lite. Det kan gå. 
Om det inte blir tillräckligt bra måste vi kanske modifiera stolen lite också, med nåt slags stöd på bågen framme vid benen, så att dom också sitter fast lite bättre. 
Visade också att det har blivit ett enormt slitage på dom små hjulen, trots att jag inte har haft rullstolen så länge. Ena hjulet tar ju inte heller riktigt i när rullstolen bara står. 
AT ska beställa nya hjul, som jag inte kommer att behöva betala själv, samt boka en tid hos en tekniker som får kolla på stolen, för vi såg att den faktiskt ser lite sne och vind ut. Kan bli spännande det här!