Jag kan inte än att skratta (och gråta) lite åt en av mina läkare. Hen är SÅ virrig. 

Sa till mej att jag verkligen skulle behöva få träffa en neurolog, men att hen inte kunde fixa det utan att jag var tvungen att vända mej till min läkare på vc. Samt att den läkaren nog även skulle behöva fixa något till FK. 

 

Jaha, lite småpanik fick jag ju då, i och med att jag vet hur oerhört lång väntetid det är till min läkare på vc. 

Nåväl, jag ringde dit igår iallafall, och fick då veta att min läkare nu är fullbokad ända fram till midsommar. Inga återbud alltså. Bad att få bli uppringd igen. 

Läkaren ringde i eftermiddags och jag förklarade situationen. Inflikade även att jag blir en gnutta förvirrad när jag från vissa håll verkar förväntas vara den som håller i helheten. Fick medhåll. 

Till slut tittade hen så i den andra läkarens senaste journalanteckning och såg då att - hen har skrivit en remiss till neurologen. Och det där med FK verkar vara fixat. 

 

Så skönt. Men vafan, gör inte så här mot mej! 

Det är nog mycket ringande och ordnande som det är. Vissa dagar känns det nästan som att jag jobbar på en sambanscentral, för att det är så många telefonsamtal land och rike runt. 

 

Men det blir "spännande" att träffa en neurolog igen. 

Undrar om någon kommer att kunna förklara varför benen skakar som dom gör. Och varför jag har ännu sämre känsel nedanför knäna nu. Varför jag har sämre känsel rent allmänt egentligen. 

 

 

 Lite blå. Lite obra.