Förvånansvärt många bra saker har inträffat under en och samma dag! Jag tackar och tar emot!

 

Dagen började tidigt med klippning och färgning kl 8. Just när väckarklockan ringde kände jag precis som jag känner alla andra gånger det händer. Dvs "faaaaanihelvetesjävlaskitjagharintesovitfärdigtän!!". Känslan sköljde förbi snabbt när jag kom på vad jag skulle göra. Nu har jag återigen milimeterlångt hår runt skallen och ovanpå har jag en lite större kalufs. Det lät verkligen sådär snyggt, jag märkte det nu när jag skrev det, men alltså det är snyggt. På riktigt. Jag skulle ju en gång förklara den typen av frisyr för mamma och sa "men tänk dej typ en ananas - kal runtom och så en tofs uppe på". Hon hann ju nästan bli rädd innan jag lyckades formulera en bättre förklaring. 

Jag kan helt enkelt lägga upp en bild här på bloggen senare så behöver jag inte försöka förklara det bättre. 

 

Några timmar senare fick jag nästa glädjeinjektion; jag har blivit beviljad färdtjänst!! YES! Det kom inte en dag för tidigt. Kollade in kontoöversikten idag när jag betalade räkningar, inte mindre än 2000 kr har gått till taxiresor. Meeen, det ska ju vara fint så det förslår! 

Nåväl, nu kommer den kostnaden att sjunka markant. Så skönt!

 

Har ringt och pratat med en herrans massa folk idag också, i diverse olika ärenden. För några år sedan tyckte jag nästan det var lite jobbigt att ringa till andra än vänner och familj. Efter att jag började jobba inom vården ändrades det snabbt. Det vore något opraktiskt att jobba som sjuksköterska och ha telefonskräck, i alla fall på mitt jobb. Som telefontrafiken ser ut nu skulle vi i princip behöva nita fast telefonen vid huvudet (alternativt ha headset) för att hinna/kunna göra annat än att bara prata i telefon. Okej, jag överdrev kanske en gnutta..

 

Hur som helst - ett av samtalen gick till gastrolab på Karolinska, skulle kolla upp lite grejer inför undersökningen. Jag vet inte vad det är som har hänt, men på sistone har ALL sjukvårdspersonal jag pratat med eller träffat varit otroligt trevlig och tillmötesgående. Varje gång måste jag nästan nypa mej i armen för att jag inte kan tro att det är sant. Jag tänker inte forska mer i anledningen till denna vändning, så länge det fortsätter vara så här. 

Var till och med tvungen att i slutet av samtalet med sjuksköterskan på KS klämma in "alltså du, jag måste bara säga att du är nå' otroligt trevlig!". Jag fick ett glatt skratt tillbaka, och förklaringen att hon tycker att det är väldigt viktigt att patienterna känner att det blir så bra som möjligt i kontakten med vården. Amen!